Art of Recycling

Konst kan fungera som en inspirationskälla som erbjuder nya synsätt på omvärlden och utgöra en drivkraft för förändring. Om det kreativa och konstnärliga tolkar däckåtervinning och den återvunna däckråvaran, vilka nya perspektiv utvecklas då?

Art of Recycling är ett kreativt koncept initierat av Svensk Däckåtervinning där konstnärer, kreatörer och formgivare bjuds in för att tolka däckåtervinning och den återvunna däckråvaran, vilket kan omfatta allt från konst och illustration till möbler, skulptur och smycken med mera. Att förena konst och däck är oväntat, men det är också idén bakom konceptet.

På denna sida kan du ta del av Illustratören Johanna Tham, konstnären Agnes Widbom och Konstnärens Alexandra Morenos tolkningar.

Johanna Tham

Illustratör

Upptäck mer av Johanna Tham

Svensk Däckåtervinning bjöd in illustratören Johanna Tham för att tolka däckåtervinning. Resultatet blev tre olika teman – Cirkulärt, Grafiskt och Landskap. Nedan kan du ta del av samtliga teman och beskrivning.

 

Cirkulär

”Det cirkulära kan associeras både till hjulets form och till återvinningskedjor. Här ville jag göra en lekfull, abstrakt gestaltning av vägar, stigar, flöden. Här tänkte jag på material som övergår i annat. Hjulet står för rörelse. De slingrande formerna påminner om att ta nya vägar för att få nya perspektiv!”

Grafiskt

”I gestaltningsuppdraget ville jag jobba med abstrakta motiv som öppnade för tolkning hos betraktaren. Ledorden jag utgick från var ”Changing perspectives” och “New possibilities”. Olika beståndsdelar och material sätts samman för att få fram olika egenskaper. Nya möjligheter uppstår när de tas isär och sätts samman på nytt”.

Landskap

”Här tänkte jag på sediment, lager och tid. De miljontals år det tagit för moder jord att skapa olika material som stål och gummi. Det abstrakta landskapen vill påminna om omsorgen för naturen och ekologi”.

Agnes Widbom

Konstnär

Agnes Widbom (f.1990, Stockholm) bor i San Francisco och undersöker kroppen och sinnenas relation till sin omgivning genom måleri, foto och video.

Fotogram

Bilden tolkar däckåtervinning genom att föra samman cykliska rörelser som andetaget, solen och återvunnet däckgummi. Processen tar hänsyn till det tidsmässiga sambandet mellan uppfinnandet av däcket och fotogrammet, också kallat solprint, ett slags fotografi utan kamerahus där en bild uppstår när ljudkänslig vätska mörknar i en blå ton där pappret kommer i kontakt med solljus.

Med andetaget som blåser ut gummigranulatet i olika kompositioner över den ljuskänsliga vätskan omvandlas skuggan av granulatpulvret till ljuspunkter. När bilden exponeras under solens olika ställningar på himlen fångas en variation av skuggor och toner.

Med skiftande blå nyanser och ljuspunkter i olika kompositioner som påminner om något atmosfäriskt och aktiverat, vill bilderna skapa en positiv bild av däckåtervinningsprocessen. Tolkningen av återvinningsprocessen vill genom bilderna anknyta den återvunna däckråvaran till frågor om varför vi återvinner material. För en renare, därav blåare, atmosfär för djupare andetag.

Granulat

I bilden blandas 50 % gummigranulat med vatten och kol av brända körsbärskärnor. Från mitten av pappret rinner blandningen åt motsatt håll så att cirkeln, eller kärnan, verkar läcka och samtidigt verkar hållas fast i mitten av armarna. Bilden har både rörelse och fixering liksom däckmaterialet som i återvinning ingår i en rörlig process för att sedan fixeras i ett nytt material.

Alexandra Moreno

Artist

Alexandra Moreno was invited by Swedish Tyre Recycling to interpret tyre recycling through her artistic expression.  The outcome was a sculpture made of granulate powder, titled A Knot in Motion.

A knot in Motion

Anthropocentrism is the philosophical viewpoint that places humans at the centre of the world, asserting that human beings hold greater value than other living and non-living entities. This perspective not only reinforces a sense of human superiority but also treats humankind as distinct from nature, seeing all other entities as resources for human use. Historically, this anthropocentric stance has influenced culture, science, and ethics, prioritising human interests above all else. However, in recent decades, emerging frameworks have begun to challenge this view, advocating for a more inclusive understanding of the interconnectedness of all life forms. Under the term ‘posthumanism’, various movements within philosophy call for a shift in perspective—one that dismantles the hierarchy between humans and everything else. These viewpoints encourage a way of thinking that values our connections with other beings and matter that surrounds us. Though these posthuman approaches may differ in their methods and focus, they share a common goal: to replace human-centred thinking with a perspective more attuned to the diverse, intricate relationships that define our world, cultivating a more caring way of being.

With these ideas in mind, the concept of recycling and the categorisation of matter take on new meaning. It is intriguing to consider that humans make distinctions between matter that matters and matter that doesn’t—a division nature does not recognise. “Trash”, after all, is a human invention; nature itself does not label materials as valuable or disposable. So, what if we treated all material with the same regard we reserve for the human?

In this sculpture, two contrasting elements—human and tyre—fluidly form a unified object, assembled entirely from discarded car tyres, blurring distinctions between the organic and the synthetic, the human and the non-human. By merging human forms with rubber, the body parts are abstracted, appearing to become part of the material itself or vice versa, dissolving the line between subject and object. The sculpture captures something non-living yet feels alive, highlighting how human life is intricately interwoven with the materials we create and discard.

The sculpture’s title comes from Donna Haraway, a pivotal figure in posthuman thought, who wrote, “the world is a knot in motion” to express the idea that all things in the world are connected through complex entanglements. In this view, existence itself is an ever-shifting network of relationships binding humans, animals, technologies, and ecosystems together in a dynamic web. In such an intricately connected world, to harm one part is ultimately to harm oneself. Haraway’s concept challenges linear and individualistic thinking, inviting us to see ourselves as part of a fluid network where every element both shapes and is shaped by others.

Through this human-tyre hybrid, we see ourselves reflected in what we often ignore—our interconnectedness with all matter, living or otherwise, in a world where boundaries continually shift and blend. Recognising our interdependence and our connections to others opens up new ways of seeing the world. It reveals that humankind and nature are not in competition, nor are they separate. By seeing the world as an interconnected whole—and thus moving beyond anthropocentric thinking—we can discover fresh perspectives on what it means to be human and reconsider how we relate to others around us, both human and non-human.

Har du frågor?

Vänligen hör av dig till Svensk Däckåtervinning oavsett om det handlar om däckupphämtning, materialets egenskaper, Art of Recycling eller däckåtervinning generellt.

Kundtjänst (däckupphämtning)

08 50 23 90 20

kundtjanst@sdab.se

Övriga frågor

08 50 60 10 55

info@sdab.se

Art of Recycling

media@sdab.se