Vad är Producentansvar?

I Sverige har vi etablerat ett heltäckande system för att samla in de uttjänta däcken för återvinning. Producentansvaret kommer från idén om Polluter Pays Principle (PPP). Sverige tog en aktiv roll under Riokonferensen 1992 och introducerade tanken om nationellt producentansvar året efter. Den som förorenar, i vid bemärkelse, ska också ansvara för att bekosta omhändertagande av den inverkan som man åsamkat naturen och samhället. Under riks dagsåret 1992/93 aviserade regeringen med miljöminister Olof Johansson skapandet av en kretsloppsdelegation för att skynda på utvecklingen mot ett hållbarare samhälle.

”För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling fordras en effektivare resurshushållning, bl.a. genom en övergång till cyklisk materialhantering. Kretsloppssamhället syftar till ökad resurssnålhet, minskad miljöbelastning och bevarande av den biologiska mångfalden.”

I maj 1993 lades ett specifikt förslag om att däck skulle ingå bland de produkter som skulle omfattas av ett producentansvar och 1994 kom förordningen om producentansvar på däck (1994:1236) som en av de allra första i världen.

Branschorganisationernas svar på nya lagstiftningen

Inför den nya lagstiftningen samlades representanterna för nuvarande däck branschorganisationerna DFTF (Däck-, Fälg- och Tillbehörleverantörernas Förening) samt DRF (Däckspecialisternas Riksförbund) för att se hur man skulle möta de nya statliga kraven. Lösningen blev det kollektiva system som Svensk Däckåtervinning manifesterar; en organisation som ansvarar för insamling, process, marknadssättning och rapportering i enlighet med kraven i förordningen. En organisation som även bedriver utveckling och forskning för att öka nyttan och minska miljöbelastningen för en kontrollerad ekonomi. I början upphandlades tjänsten som en helhet, mot ett tonpris. Kostnaderna täcks av återvinningsavgifter som samtliga producenter, i praktiken numera importörer, av däck är skyldiga att betala.

Kostnadsfri inlämning 

Alltsedan starten med insamling i januari 1995 har konsumenter därmed kostnadsfritt fått lämna ifrån sig däck till systemet, helt i enlighet med intentionerna. I början fick verkstäder, företag och privatpersoner lämna däck på depåer men snart ersattes systemet av kostnadsfri hämtning på verkstäder, återvinningscentraler mm.

De enda däck som idag inte omfattas av producentansvaret på däck är de originalmonterade däcken på fordon under 3,5 ton (i princip personbilar och små skåp- och flakbilar) som i stället ska hanteras under producentansvaret på bil (ELV-direktivet).

Producentansvarsmodeller 

Producentansvaret på el- och elektronik (WEEE), förpackningar respektive på bilar (ELV) är EU-övergripande medan det är nationella producentansvar på däck. För närvarande har ca 20 länder i EU infört ett sådant. I Norge och Finland infördes producentansvar för däck i samma veva som för Sverige medan Danmark har valt ett statligt system. Tyskland har valt att inte ha ett producentansvar utan att förlita sig på att ”marknaden” ska lösa frågan om hantering av uttjänta däck.

“SVB-bolag”

Svensk Däckåtervinning är en icke-vinstutdelande organisation genom registreringen som ett ”SVB-bolag”, dvs med Särskild Vinstutdelningsbegränsning. Samtliga medel som inkommer till verksamheten ska därmed användas till ändamålet att samla in, processa och marknadssätta däck samt därmed förenlig verksamhet. Genom åren har en fondering varit möjlig med målet att säkerställa möjligheten att hantera samtliga däck på marknaden som faller under organisationens ansvar.

Producentansvarets grundtanke 

Producentansvarets grundtanke är att produkter ska belastas med kostnaden för återvinning redan när de sätts på marknaden och att återvinningsvänligare produkter därmed behöver mindre påslag och således vinner konkurrenskraft. I praktiken är dock generiska produkter så lika att det är svårt att differentiera olika fabrikat. Idag har Sverige infört flera producentansvar, t ex på ballonger. Det är värt att notera att det är producenterna som ska bekosta producentansvaret men de tar ofta, synligt, ut kostnaden på nästa led och i slutänden bidrar konsumenterna till att systemet fungerar.

Ny förordning 1 januari 2024 

I januari 2024 uppdaterades förordningen om producentansvar för däck (2023:133). I samband med det godkändes Svensk Däckåtervinning av Naturvårdsverket som fortsatt producentansvarsorganisation (PRO), under den nya förordningen om producentansvar för däck. Den nya förordningen ställer högre krav på producentansvar, vilket stämmer överens med Svensk Däckåtervinnings nya organisation som trädde i kraft den 1 januari 2023, med ambitioner och satsningar för ökad materialåtervinning.

 

Producentansvar i korthet

Uppdrag och finansiering

Svensk Däckåtervinnings uppdrag är att uppfylla det producentansvar som anslutna däckimportörer får när de sätter däck på den svenska marknaden. För varje däck som producenten sätter på marknaden betalas en avgift till Svensk Däckåtervinning. Avgiften baseras på typ, och i vissa fall storlek, av däck. Producenten tar sedan ofta ut samma avgift av distributören som i sin tur lägger avgiften på konsumenten vid köp av nya däck. Avgifterna finansierar Svensk Däckåtervinnings insamlings- och återvinningsverksamhet.

Insamlings-, och återvinningssystem

Efter användning hamnar de uttjänta däcken till sist hos däck- och bilverkstäder och andra aktörer som hanterar däck åt konsument och användare. Förordningen kräver att dessa användare kan lämna tillbaka sina uttjänta däck kostnadsfritt. Genom att Svensk Däckåtervinning får sin finansiering redan när producenten sätter däcket på marknaden, så kan däckverkstäderna erbjudas kostnadsfri hämtning och återvinning av de uttjänta däcken. Tillvägagångssättet innebär att det är väldigt enkelt för både konsumenten och däckverkstaden att vara en del av insamlingssystemet och man når en mycket hög insamlingsgrad.